Hur ska man sammanfatta en bra läger?
Räcker det med ordet "bra"?
Hur mycket kommer andra förstå med den förklaringen?
Inte speciellt mycket antar jag.


Men jag skall ge det ett försök.

Man kommer hit till Sandvikengården med att känna en, två eller ingen person, det är pirrigt, nervöst och spännande.
Nu är det tre dagar kvar på lägret och utanför kapellets fönster springer konfirmander ner till vattnet redo att svalka sig i det lagom kalla vattnet. Några väljer att stanna kvar på land med det klassiska argumentet om att det är för kallt.
Det verkar som att lägret nått sin höjdpunkt, trots förskylningar och andra dylika fysiska nersättningar så verkar enda humöret vara på topp.
Det tränas inför konfirmations dagen, folk övar på sina instrument andra repar repliker och det ligger en spännande spänning över denna söndag som bara ligger runt hörnet.

Gud är högst närvarande!
Trots vårat ibland frånvarande sinne då man kanske är trött efter gårdagens aktiviteter så är Gud ändå här. Allert och redo att verka!
Häromdagen så fick konfirmanderna ha spex för oss ledare. Det blev ett led av lysande imitationer, blöta lekar och mycket skratt!
Veckan innan så hade vi ledare ett spex för konfirmanderna och man kan bara gissa vart de fick sin inspiration ifrån.....

Nu börjar det närma  sig kvälla och i den vackra värmländska skogarna så skall ikväll ekas av vackra toner ifrån den lilla gården kallad Sandviken.
Familjen Hellgrens kommer hit och spelar och efter det följs en andakt som en slutkläm på denna dag.

Hare gött alla läsare och NJUT för skjutsingen av sommaren!

/ Gud är Faktiskt God.

För nästan ett helt år sen åkte vi härifrån efter ett härligt konfaläger. Mycket har hänt sen dess. Våra liv har fortsatt. Vissa har rest runt i världen, vissa har blivit gravida. Vissa har börjat gymnasiet och vissa har tagit studenten. Vissa har flyttat till Chicago och vissa har flyttat hem igen. Och vissa har flyttat till Falun.

Jag har varit på den här gården säkert 100 gånger och varit ledare på tre konfaläger men ändå hade jag glömt bort hur vackert det är. Varje år slår det mig hur fridfullt och Och hur god mat det är. Galet.

Och snart kommer konfirmanderna. Om bara några timmar. 39 stycken. Fler än någonsin tror jag. Fatta vilken utmaning! Och fatta vilken välsignelse att få lära känna så mycket nya människor! Jag tror det här kommer bli något i hästväg och jag tror  att Gud har stora planer för konfirmanderna och för det här lägret. I can’t wait to see!

Nu har vi ledare varit här i snart tre dagar och planerat. Och jag tror att vi börjar känna oss redo. Och nu ringde gårdsföreståndare Martin och berättade att det redan har kommit en konfirmand. Lite tidigt. Men ack så skönt.

Ett helt års väntan är över.

Nu kör vi.