Sandvikengården finns till tack vare hundratals, kanske tusentals, människors visioner, uppoffrande, hårda arbete, gåvor och böner.
Anna på Hagen - skänkte i slutet av 1920- talet sitt torpställe till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen eller Missionsrörelsen, som hon själv kallade EFS. Hon levde fattigt och var snål mot sig själv. Allt hon kunde avvara skänkte hon till missionen. Folket här i trakten kallade henne ” Fosterlandsstiftelsen”.
Hon visste att det lilla småställe hon hade här låg naturskönt och vackert vid Värmelns strand,. Hennes tanke var att missionärerna när de kom hem från Afrika här skulle kunna finna en plats för avkoppling och vila.
Anna Olsson hade egentligen testamenterat sin torpstuga med tillhörande mark till EFS centralt. EFS hade beslutat att fastigheten skulle säljas på auktion. Den som räddade gården kvar i EFS ägo var Gottfrid Karlsson, anställd juniorsekreterare inom EFS i Värmland, som lyckades stoppa auktionen.
Hon visste att det lilla småställe hon hade här låg naturskönt och vackert vid Värmelns strand,. Hennes tanke var att missionärerna när de kom hem från Afrika här skulle kunna finna en plats för avkoppling och vila.
Anna Olsson hade egentligen testamenterat sin torpstuga med tillhörande mark till EFS centralt. EFS hade beslutat att fastigheten skulle säljas på auktion. Den som räddade gården kvar i EFS ägo var Gottfrid Karlsson, anställd juniorsekreterare inom EFS i Värmland, som lyckades stoppa auktionen.
1931 Det första nybygget efter det att EFS i Värmland fått gården som gåva, tas i bruk. Det är den byggnad som nu kallas Läsarstugan. Huset inrymmer förläggning på under-och övervåning, samt kapell.
Som kök används Anna Olssons (Anna på Hagen) lilla stuga, som låg nedanför nuvarande matsal, mellan matsalen och Sunnemosalen. Dricksvatten hämtades från brunn hos grannen i Lavika. Diskvatten fick man ta i sjön. En stor del av matvarorna skänktes. 1934 redovisade den sk hushållskommittén gåvor i natura: "Från byn Kronan: 12 kg vetemjöl, 5 kg grönärtor, 11 kg ägg, 4 kg smör, 1/2 tunna potatis..."
De första åren var verksamheten begränsad till ett antal läger och bibelkurser. Det fanns ingen anställd personal och allt arbete skedde ideellt. En storartad insats gjorde Hilda på Nyen i Skärmnäs. Hon samlade ihop vad som var nödvändigast för ett juniorläger, packade det i en hövagn och fick sin far att skjutsa henne till Sandviken.
De första åren var verksamheten begränsad till ett antal läger och bibelkurser. Det fanns ingen anställd personal och allt arbete skedde ideellt. En storartad insats gjorde Hilda på Nyen i Skärmnäs. Hon samlade ihop vad som var nödvändigast för ett juniorläger, packade det i en hövagn och fick sin far att skjutsa henne till Sandviken.
1931 Juniorhemmet (Sandvikengården) invigs av komminister Anders Nilsson. Hans predikotext Joh 1:35ffh 1:35ff . (referat i Arvika Tidning 9/7 1931)
1932 hölls juniorläger 28 juli - 3 augusti
1933 inbjuds till två juniorläger. Lägeravgift sex kronor.
1951 första syföreningssamlingen med 200 deltagare.
1952 första året som Vilma Larsson arbetar i gårdens kök. Hon arbetar sedan varje sommar i gårdens kök fram till sin död på 1990-talet.
1953 Installeras en gasolspis och en avloppsledning ordnas till köket. Utediskplatsen bakom Annas torpstuga blir "ännu bättre".
1953 På ett sk halvårsmöte i Åmål diskuterades en tillbyggnad av en sk Lägerstuga. Ingen var påositiv, men...
I slutet av 1950-talet anställs Holger Lundström som musikkonsulent för EFS i Värmland. Sång- och musikläger blev en ny viktig verksamhet på Sandvikengården. Denna verksamhet har sedan fortsatt och fortfarande arrrangeras det musikläger för barn och ungdom, nu med Dan Olof och Ann Britt Melander som huvudansvariga.
1951 första syföreningssamlingen med 200 deltagare.
1952 första året som Vilma Larsson arbetar i gårdens kök. Hon arbetar sedan varje sommar i gårdens kök fram till sin död på 1990-talet.
1953 Installeras en gasolspis och en avloppsledning ordnas till köket. Utediskplatsen bakom Annas torpstuga blir "ännu bättre".
1953 På ett sk halvårsmöte i Åmål diskuterades en tillbyggnad av en sk Lägerstuga. Ingen var påositiv, men...
1955 Lägerstugan invigs. Byggkostnad 20-30.000. Ett 30-tal insamlingslistor finns i Värmland och Dalsland. Det noteras att en enskild givare gav 200 kr. Lägerstugan har sju rum "för talare och sådana deltagare som inte kan bo på logement" Pris 2 kr per natt i delat rum.
1956 Gårdens 25-års jubileum. Ungdomarnas (DUF:s) årsmöte tycker att inackorderingsavgiften bör höjas från 2 kr/ natten till 3:50. På mångas begäran hålls ungdomshemmet öppet för kaffeservering vid veckohelger, även då möten inte arrangeras.
1957 hålls en bibelkurs med Ole Hallesby från Norge som huvudtalare.
1959 Ny matsal med öppen spis, nuvarande Sunnemposalen. Blir 1970 kapell ( se nedan) 1956 Gårdens 25-års jubileum. Ungdomarnas (DUF:s) årsmöte tycker att inackorderingsavgiften bör höjas från 2 kr/ natten till 3:50. På mångas begäran hålls ungdomshemmet öppet för kaffeservering vid veckohelger, även då möten inte arrangeras.
1957 hålls en bibelkurs med Ole Hallesby från Norge som huvudtalare.
I slutet av 1950-talet anställs Holger Lundström som musikkonsulent för EFS i Värmland. Sång- och musikläger blev en ny viktig verksamhet på Sandvikengården. Denna verksamhet har sedan fortsatt och fortfarande arrrangeras det musikläger för barn och ungdom, nu med Dan Olof och Ann Britt Melander som huvudansvariga.
1960 Första konfirmandlägret anordnas. Över 1.000 tonåringar har deltagit i dessa läger under årens lopp. Samma sommar anordnas Pojk- och flickläger (avgift 15 kr) tonårsläger, ungdomsläger och Bibelkurs.
1962 Musikläger.
1962 Ungdomsläger där Folke Bäckström medverkar för tionde året i följd. Lägerchef: Ingemar Nygren.
1963 Markgåva där så småningom nya matsalen och köket byggs erhålls av Märta och Ernst Andersson, Laviken
1963 Söndagsskolans dag med 125 deltagare. Husfar är Henry Robertsson.
1963 Markgåva där så småningom nya matsalen och köket byggs erhålls av Märta och Ernst Andersson, Laviken
1963 Söndagsskolans dag med 125 deltagare. Husfar är Henry Robertsson.
1966 Sandvikengården får ” tills vidare” låna tacksägelseklockan från Boda församling.
1967 Invigning av kyrkklockan. Ny klockstapel.
1967 Beslut om ny köks-och matsalsbyggnad. En loge i närheten av sjön Trehörningen köps in och byggs om till matsal. Brunskogs kommun beviljar ett bidrag på 3.000 kr till kostnaderna. Mangskogs kyrkoråd beslutar att kollekten på Mikaelidagen och 1:a advent ska tillfalla Sandvikengården. Total kostnad 167.000:- , lån 48.000:- i bank.